Jag har haft så fullt upp den senaste tiden. Varit så trött och stressad. Fan jävla skola har det liksom känts ibland. Jag har åkt iväg på morgonen och inte kommit hem förns sent på kvällen. Spenderat mer tid med mina lärare än med familjen.

Samtidigt så visste jag ju att det skulle bli så. Att jag skulle behöva få lägga ner mycket tid på skolan och pluggandet. Men det finns gränser.
Det jobbigaste är matten. Jag har och kommer alltid ha svårt för just matte. Så matten tar upp lika mycket tid som 3 kurser skulle göra för mig.

Jobb har jag dessutom fått. Helgjobb som djurvårdare på Karolinska Institutet med försöksdjuren. Passar mig som handen i handsken verkligen. Det är ju djur jag vill jobba med. Så varje lördag och söndag jobbar jag. Lite pengar i kassan är ju bra.

Men den här veckan har inte vart den bästa direkt. I onsdags hände det som inte fick hända. Sjukhusbesöket som inte alls slutade som förväntat. Mådde riktigt dåligt under dagen och kände en smärta i ena armen. Armen domnade och gjorde ont. Kände strålningar i armen. På kvällen åkte jag till sjukhuset där det kom fram att mitt kaliumvärde var dåligt igen. Väldigt dåligt. Därför fick jag spendera natten på deras hjärtklinik med dropp och en maskin som övervakade mitt hjärta.
Det som var mest frustrerande var att jag inte kan förstå varför det blev som det blev. Jag kan inte komma på någonting jag gjort fel. Det fick mig att minnas tillbaka till sist då jag var inlagd på den avdelningen. Fast då i mycket värre skick än i onsdags...

http://soffiproppen.bloggagratis.se/2010/04/

Mår bättre nu iallafall. Spenderade gårdagen med min finaste Angelica.
Helt sjukt hur jag kunnat hitta en sådan fin människa och vän. Hon är så viktig för mig. Vi kan ta ett exempel;
Alla blommor behöver vatten. Utan vatten så kan de inte leva . Utan vatten vissnar de och dör. Angelica är mitt vatten!

Without you I would be dead