Svar på en fråga:

Hur funkar det när man är hemma, eller borta? Tar man med mandometern då eller? Eller är det meningen att man ska äta utan den på permissionerna?

Svar:

I början av behandlingen hänger mandometern med överallt, hemma som borta, vart man än är. Man använder den för att "lära sig" hur mycket mat man ska ta för att det ska bli en "normalportion" samt för att lära sig äta under en "normal" hastighet. Så den är mycket som ett slags hjälpverktyg i början då det är väldigt vanligt att man när man är sjuk i en ätstörning tappar uppfattningen om vad som är normalt. Det är minst lika viktigt att äta på den när man är hemma som när man är på kliniken så att man får i sig rätt mängd mat.

Så småningom i behandligen när man känner sig redo och mogen för det och kan ta tillräckligt stora portioner själv plockas mandometern bort. Men först måste man göra tester, så kallade w-base där man lägger upp så mycket mat man tror är det normala(utan att se procentaltalet, som man i normala fall brukar se. Det står alltid i % och man lägger upp tills man är uppe i 100&%)och sedan efterråt får man ett resultat på hur mycket man faktiskt la upp på tallriken. Lyckas man lägga upp normalportion (ca 280g mat) vid flera tillfällen får man sedan slippa mandometern. 

Är verkligen otroligt dålig på att förklara men hoppas folk fattar någonting ändå. Sabine har förklarat alltsammans väldigt bra i sin blogg. Kolla in hennes inlägg "working base"  theonlysabine.blogg.se/2010/june/

   The one and only - mandometer!

Ett tag sedan jag skrev nu märker jag.. Det händer så mycket annat i mitt liv just nu så då har jag en förmåga att glömma bort bloggen, heeh. Blir mest så att jag skriver när jag är nedstämd så att jag inte har skrivit på ett tag är isåfall bara ett gott tecken, tycker ni inte?

Jag har iallafall (som jag kanske berättat) blivit utskriven ifrån heldygnsvården och går nu i dagvård vilket innebär att man är på mando i veckodagarna från 8-16. Känns najs, skönt att få komma hem på kvällar och helger. Har fått en ny behandlare som jag älskar över allt annat, han är en sån sjukt härlig människa och jag kan skratta mig lycklig som fått just honom- som jag alltid önskat mig. Vi passar varandra som handen i handsken och jag har fått så mycket ny motivation och kämparglöd tack vare honom. Att en enda människa kan göra så mycket för en trodde jag inte. 

Jag sköter mig numera så bra också att han har sagt till mig att jag inte behöver vara på mando varenda dag nu längre utan det kanske räcker med att jag är där 3 dagar i veckan istället för 5. Nästa vecka ser ut som följande: 

Måndag: Mando

Tisdag: Ledig   

Onsdag: Halvdag på mando, efter lunch ska jag och min behandlare åka ut och hitta på någonting

Torsdag och Fredag får jag ledigt.  Känns som en bra vecka trots allt. Fortsätter jag i rätt riktning blir det mer frihet - ME LIKE. 

Idag var jag där tills efter lunch då jag åkte ut med Sabine, en annan tjej som också går där och fikade inne i stan.Världens urgulligaste tjej som man kan sitta och prata med i evigheter. Hade en toppen eftermiddag. Mysigt men också en utmaning för mig som aldrig brukar fika. Åt visserligen en pyttekaka  men det var fortfarande en kaka. Och det är poäng till mig. Dessutom var det så skönt att komma ut och få känna sig som en normal människa. Och Sabine kändes som ett skönt stöd dessutom. Puss på henne   .

KÄÄÄÄRLEK ! 

Tjoosan!

Nu idag äré midsummer och jag ska tillsammans med familjen upp till morfar i Dalarna. Det ska bli kul, det firas alltid midsommar rejält där uppe och alla är så seriösa på något sätt, annorlunda ifrån Stockholm. Det dåliga är bara att det typ alltid regnar där, eller ja det har iallafall gjort det de senaste 5-6 åren vi varit där så.

Känns skönt att få åka med och vara normal för en gångs skull. Så himla glad att jag följer med dem och inte sitter kvar på mando en dag som denna. Tycker ärligt talat sjuukt synd om de stackarna som måste vara där idag. Man borde inte få ligga inne en högtid som denna, borde vara lag på det, att alla ska få komma hem och fira midsommar med sina familjer/vänner.

Är allmänt trött på att vara under mandos behandling, på att inte få känna mig normal. På att använda den jävla mandometern , på att alltid äta exakt lika mycket. Jag menar, vissa dagar är man ju mer hungrig, andra mindre.. Är inte det normala att man äter olika mkt olika dagar? Man är inte lika hungrig varje dag, men det verkar inte de på mando eller någon annan fatta..Ibland är jag inte alls särskilt hungrig och då tar det emot extremt att äta upp allt det man ska, blir förfan supermätt och magen spränger. Illa.

Tror jag somnade i tårar inatt för att allt känns så konstigt. Vill bara få känna mig som en normal 18-åring tack.

Små grodorna m.m ikväll dååe.

Är uppe i Dalarna from fredag(idag) till förhoppningsvis tisdag. Hoppas allt kommer gå bra nu. Ni får hålla tummar och tår för mig.

Nu idag är det sista dagen hos farmor och om lite mindre än 1 timme ska jag sätta mig på tåget tillbaka till mando. Känns pissigt rent ut sagt, skulle så himla gärna vilja stanna kvar här för jag har haft det SÅ bra. Liten resumé ifrån helgen som varit nu då:

Fredags: Jag kom runt 6 på kvällen och började med att åka och handla mat tillsammans med farmor. Efter det åkte vi hem och käkade kött, klyftpotatis och brunsås, farmors specialare. Därefter fortsatte kvällen framför tv:n med film och mys. Så rann den dagen förbi.

Lördagen: Vaknade, gick upp och åt frukost. Tyvärr var det spöregn största delen av dagen så vi åkte aldrig och spelade minigolf som vi hade bestämt oss för från början.Åkte in till stan och käka sushi på stans bästa sushiresturang. Enda nackdelen var att vi fick vänta typ 1 timme på vår mat   . Efterråt åkte vi till min faster och hälsade på, kikade in på hennes hunddagis och stannade där ett tag för att gosa/leka med hundarna.

På eftermiddagen sprack molnen upp och det kom lite sol. Skyndade mig snabbt som attan att gå ut och sola lite, sedan tittade jag och farmor på brölloppet en stund fast jag tyckte det var alldeles meningslöst haha. På kvällen hade vi köpt hem vårrullar som vi åt och efter det blev det åter igen soffan och tv:n.

Söndagen: Sov lite längre idag, sköönt! Innan lunch kom mina kusiner och hälsade på så jag fick agera lite barnvakt där. Efter lunchen som bestog av vofflor åkte vi ner till min faster igen och jag blev klippt. Satt ute och solade igen eftersom vädret var mycket bättre denna dag och gosade med alla djuren. På eftermiddagen åkte jag och farmor in till köpcentret och kollade lite i affärer och som avslutning på det hela käkade vi wook-buffé.

På kvällen tog vi en skön liten kvällspromenad och sedan tittade vi på film.

Sedär, det var mina dagar i Värmland. Attans vad snabbt det har gått  

Hola amigoos

Guess where I am now? Jag är i  Värmland hos farmor på permisson. Har varit här sedan igårkväll och har det bättre än någonsin. Har visserligen inte gjort så mycket här men ändå, får vara ifrån mando och det är det som är poängen. Allt är bättre än det stället.

Börjar nu redan räkna ner dagarna innför hemresan. Hemsk tanke. Önskar jag kunde fått varit här flera veckor. Känns som om dagarna gåt så mycket snabbare när jag är här än om jag vore på mando. Där går allting långsamt.

Det är iallafall nya planer f.o.m nästa vecka. Nästa vecka ska jag inte behöva BO på mando längre utan kommer bara dit som dagpatient och SOVER hemma. Bra det, annars skulle jag blivigt alldeles störd i huvudet. Och på onsdag åker hela kliniken (eller de som vill iallafall) till grönan, wooho. Gonna be fun fun fun.   

Hörs på måndag när jag är hemma igen. Då berättar jag om min helg som varit.

PUSS

Tjolahopp, behöver inte åka rullstol längre  . Känns såklart toppen men det är också nu de alldra jobbigaste tankarna når min hjärna. Det är nu jag börjar känna fysiskt hur jag faktiskt växer och blir större. Känner mer och mer hur varje extra kg lägger sig på toppen av min kropp.

Känns bajs, men jag ska ändå försöka kämpa emot de tankarna.

Min rullstol är fortfarande kvar, och det känns jobbigt. Har inte lyckats gå upp så mycket i vikt som jag beöver och det gör mig både arg, ledsen OCH besviken. Frustrerad över att jag hela tiden ligger PÅ GRÄNSEN men aldrig lyckas komma över den. Men jag håller tummarna för att jag ska klara det tills nästa vecka, att jag ska vara ur den då.

Torsdag idag, vad händer dårå?

Troligtvis kommer en kompis komma förbi ikväll och så ska vi gå ut och käka. Längtar tills hon kommer, det är kul att få besök lite då och då.

Imorgon ska jag till min klass student, längar som en galning dit!

pussiluss

Har vart hemma hela underbara helgen and I LOVED IT! Så himla skönt att få vara hemma och sova i sin egna säng. Njöt verkligen varje sekund av att vara hemma.

Har spenderat största delen av helgen med att sola och gosa med kissen ute i det fina vädret.

Nu känns det lite tungt att behöva vara tillbaka på mando, känner mig lite ledsen faktiskt. Nästan så att jag vill gråta en liten skvätt, men det FÅR JAG INTE GÖRA. Måste hålla mig i skinnet och hålla humöret uppe, snart kanske jag kan få komma hem igen. Mycket snart hoppas jag. VILL vara hemma mer, för nu har jag ju faktiskt bevisat att jag kan vara hemma och att det fungerar bra att vara hemma. För det har det ju gjort, har funkat tiptop . Blir jätteledsen om jag måste vara här hela nästa vecka. Behöver komma hem lite då och då för att orka med allt det här. Annars går jag under.

Det är jobbigt att det är sommar och fint väder nu. Det gör mig ännu mer ledsen att vara här.   

hörs!

/Sofie