Kom på lite mer saker att lägga in på min livslista som ni kan hitta en bit längre ner i bloggen. Nu dessutom med fina bilder till, enyoj!

• Simma med delfiner.

• Lära sig surfa. Helst i Hawaii då

•  Se en haj. Även simma med dem.

• Spendera julafton på disneyland. Åh barndomsdröm

• Besöka månen     

•  Spendera tid på en öde ö med någon

• Vara på två ställen samtidigt

• Besöka hollywood

• Tatuera mig

• Kättra i mount everest

Höstlov. Eller, rättare sagt inga föreläsningar över en vecka. Kan inte direkt slappna av för det. Måste endå pugga. Har en äcklig kemitenta direkt efter lovet. Har seriöst börjat drömma drömmar om skolan. Inte ens i sömnen får jag vara ifred liksom. Idag hade jag tänkt åka till skolan och plugga matte men inser nu att jag är för trött för att ens orka ta mig utanför dörren. Dessutom ser jag ut som en "hej kom och hjälp mig" så att visa min inför andra folk är ett stort no no.

Fortfarande är det någonting i mig som gör mig så ledsen. Jag kan inte komma på vad det är. Men jag kan helt plötsligt bara bli sådär superdeppad utan någon anledning. Det skrämmer mig. Och tankarna jag ibland får när jag är sådär ledsen skrämmer mig. Tankarna om att döden, osv. Kommer dessa tankar verkligen ifrån mitt huvud?

När jag tar vägen hem från skolarn om kvällarna har jag börjat gå igenom kyrkogården utav någon anledning. Förut skrämde det mig att gå igenom där när det var mörkt men nu har det börjat bli mysigt rent utav. Är det fel att känna så? Jag tror att en av det sakerna jag gillar mest med det är att när jag går där i mörkret kan jag gråta så mycket jag vill och känner för utan att folk kan se någonting.

En till sak som skrämmer mig är mando. Jag har inte haft kontakt med dem på riktigt länge just nu. Kanske låter skönt kan man tycka. Ja , men samtidigt... Nu när skolan har varit så tuff och jag inte har mått riktigt bra har jag också blivit mer sårbar. Har nästan börjat sakna min behandlare litegrann. Ibland vill jag bara plocka upp telefonluren och ringa honom. Men jag är feg. Så jävla feg.