Jag ska snart lägga upp ett gammalt dagboksinlägg. Först måste jag bara få skriva av mig lite.

Kan inte direkt påstå att jag mår bra just nu. Tyvärr.

Det är så mycket saker i mitt liv nu som stressar. Skolan är svårare än jag någonsin kunnat föreställa mig. Jag måste kämpa riktigt ordentligt för att hänga med. Samtidigt har jag ett jobb att sköta så det blir ingen sovmorgon om helgerna inte. Det skulle vara skönt att få sova ut någon dag.

Såklart blir maten lidande. Jag har så fullt upp så jag ofta glömmer att äta ordentlig på dagarna vilket såklart påverkar min fysik. Även fast jag försöker äta ikapp allt när jag kommer hem igen värkar det inte räcka. Dessutom smakar inte någon mat gott längre och det gör mig helt förtvivlad. Jag gillar ju mat. Vill kunna känna att det smakar bra. Vad är det annars för mening med att äta?
Igårkväll när jag såg min spegelbild i badrummet bras jag ut i gråt. Jag ser förfärlig ut!!! Vet inte med säkerhet hur mycket jag tappat i vikt men smalare har jag defenitivt blivit. Det gör ont i mig. För nu vill jag verkligen inte bli mindre, det räcker nu. Jag vill inte bli sådär orkeslös, svag och utmärglad som förut. Vill inte att sagan ska upprepa sig igen. Och vill absolut inte hamna på mando igen med rullstol och övervakning. Nu är jag rädd!

Funderar på hur mycket skolan är värt just nu. Om jag kanske ska hoppa av vissa kurser och satsa på att ta några enskilda kurser istället för att gå basåret. Funderar på om det värkligen är värt att riskera sin hälsa så mycket? Ioch med att jag redan nu känner av hur jag blivit svagare och tröttare. Och deppigare. Gråter fan dagligen numera. Känner mig aldrig riktigt glad.

Råd och tips tack.

  Sooo not worht it!