Jag ska snart lägga upp ett gammalt dagboksinlägg. Först måste jag bara få skriva av mig lite.

Kan inte direkt påstå att jag mår bra just nu. Tyvärr.

Det är så mycket saker i mitt liv nu som stressar. Skolan är svårare än jag någonsin kunnat föreställa mig. Jag måste kämpa riktigt ordentligt för att hänga med. Samtidigt har jag ett jobb att sköta så det blir ingen sovmorgon om helgerna inte. Det skulle vara skönt att få sova ut någon dag.

Såklart blir maten lidande. Jag har så fullt upp så jag ofta glömmer att äta ordentlig på dagarna vilket såklart påverkar min fysik. Även fast jag försöker äta ikapp allt när jag kommer hem igen värkar det inte räcka. Dessutom smakar inte någon mat gott längre och det gör mig helt förtvivlad. Jag gillar ju mat. Vill kunna känna att det smakar bra. Vad är det annars för mening med att äta?
Igårkväll när jag såg min spegelbild i badrummet bras jag ut i gråt. Jag ser förfärlig ut!!! Vet inte med säkerhet hur mycket jag tappat i vikt men smalare har jag defenitivt blivit. Det gör ont i mig. För nu vill jag verkligen inte bli mindre, det räcker nu. Jag vill inte bli sådär orkeslös, svag och utmärglad som förut. Vill inte att sagan ska upprepa sig igen. Och vill absolut inte hamna på mando igen med rullstol och övervakning. Nu är jag rädd!

Funderar på hur mycket skolan är värt just nu. Om jag kanske ska hoppa av vissa kurser och satsa på att ta några enskilda kurser istället för att gå basåret. Funderar på om det värkligen är värt att riskera sin hälsa så mycket? Ioch med att jag redan nu känner av hur jag blivit svagare och tröttare. Och deppigare. Gråter fan dagligen numera. Känner mig aldrig riktigt glad.

Råd och tips tack.

  Sooo not worht it!

 

anonym

16 november 2011 20:31

Sofie, ring Mando!
Be om att bara få komma dit och prata lite med din fd behandlare eller någon annan.
Låter du det gå längre är risken att det fortsätter utför! Du behöver kanske inte ens gå dit, bara prata på telefon? Få lite stöd? Det är så ovärt att hamna där igen, som du skriver... Det är ju livet det här som pågår här och nu, det ska levas! Och ha inte så höga krav på dig själv ang. skolan, tro på dig själv! Du är grym, ju!
:)

Sofie

17 november 2011 08:30

Tack, vem du nu än är. Ska ringa nästa vecka!
Kram

 

izzi

16 november 2011 22:00

Hej. Det låter inte alls bra. Men jag skulle definitivt tänka på din hälsa först ... det sista du vill är att vara tillbaka på Mando. Du har gått igenom så mycket redan.
Jag skulle fokusera på din hälsa, sova i. Har dagar att slappna av, och inte stress så mycket, eftersom med stress kan du förlora din apitite och maten inte smakar lika bra.
Och kunna äta mat och smaka ... istället för att äta det bara för att du måste.

Jag hoppas det går bra för dig ... och förhoppningsvis du inte förlorar mer i vikt ... eftersom det påverkar så mycket, definitivt varför du känner dig ledsen och deppig.

Kram

http://living-with-anorexia.blogspot.com

Sofie

17 november 2011 08:20

Du har så rätt Izzi!
Kram på dig!

 

elize

19 november 2011 22:35

Jag vet på ett ungefär hur du känner dig! Sen jag började med gymnasiet har mina matvanor blivit mycket sämre.. Jag kan komma på på kvällen att jag inte har ätit något förutom frukost och får liksom panik :(

Men jag tycker att du iaf ska försöka äta, du kan äta lite fast många gånger om dagen elr större måltider några få gånger om dagen.
Förstår att du är rädd :( <3

http://www.changinglife.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte använt denna plattform på länge. Har väl typ inte orkat skriva, även om jag hade varit i stort behov utav det. Blir jävligt ledsen när jag läser mina tidigare inlägg, jämför med nu och inser att "nä det har fan inte hänt så mycket i mitt liv...

Nu är det sista veckan i skolan för mig, och jag kan ju verkligen säga att tiden har gått sjukt snabbt egentligen. Den 21a augusti 2016 startade utbildningen och jag tänkte då att "men guud det är ju hur lång tid som helst kvar tills juni 2017" men n...

Asså OMG vad längesedan jag bloggade. Sjuhelsike längesedan, haha. Typ sisådär ett halvår. Det händer på något sätt så mycket saker i mitt liv, rätt mycket kaotiska saker just nu. Mycket motgångar kan man säga. Ibland stannar man upp och tänker "hur ...

Hehe, hejsan svejsan. Såg igår att jag la ut mitt senaste inlägg den 3e december vilket ju var ett bra tag sedan. Jag överdriver inte när jag säger att det har varit galet mycket i skolan för mig nu innan lovet. Vi har haft många scenredovisningar , ...

Har ju alltid sagt det, att jag är en enorm känslomänniska. Många har irriterat sig och stört sig på detta. Som att det inte är okej att få visa sina känslor öppet. Här i vårat samhälle i Sverige ska man helst försöka hålla allting inom sig, inte öpp...