Jag har känt mig ganska deppig sedan studenten. Ganska tom. Det känns lite som att allting är över nu och som att jag inte vet vad jag ska göra med mitt liv längre. Visst har jag drömmar och kanske även några framtidsplaner men de är så fruktansvärt långt fram i tiden. Vi snackar 5-10 år. Den långa tiden orkar jag inte vänta. Jag är otålig, vill veta vad som ska hända med mitt liv inom den närmsta tiden. Inom det närmsta året, halvåret, månaderna. Jag vill ha någonting att se fram emot som är nära i tiden. Som läget är nu så vet jag verkligen ingenting. Har ingen blekaste aning om jag ens en gång kommer komma in på någon utav de skolorna jag sökt vidare till. Tänk om jag fuckar upp allting, inte kommer in någonstans. Vad gör jag då? Ush vad jag är orolig inför framtiden.

Den här veckan jobbar jag också på mammas jobb. Det är helt okej, bara det att det suger att sitta inne framför en dator medans det är strålande solsken där ute. Nåväl, jag får lite cash iallafall och det skadar ju aldrig ;). Har även fått två nya vänner på mammas jobb, P och E, två andra sommarjobbare. Annars så fortsätter jag söka jobb överallt, men som den otur jag har så får jag inget jobb. Kommer jag någonsin lyckas fixa ett jobb på egen hand?

Skulle helst av allt bara vilja resa bort nu. Iväg ifrån Sverige. Bort ifrån det trygga, iväg till det nya och okända. Jag vill uppleva spänning och äventyr. Inte sitta här hemma och göra samma saker dag ut och dag in. Ramlade in på lite volontärsidor idag när jag surfade på internet. Guud vad jag är sugen på att dra iväg på någonting. Fast den här gången stanna längre än 3 veckor. Skulle vilja dra iväg ett år på någonting. Gärna Afrika igen. Drömma kan man ju alltid göra.

PUSS