Asså åååh nostalgi. Såg på animalplanet ikväll och det går en serie där just nu ifrån N/aán ku sê , stället nere i Namibia där jag var hösten 2009. Fick extrema flashbacks, googlade lite på youtube och hittade massa filmer därifrån som jag tänkte lägga upp här nu. Får ni chansen, åk ner dit . Jordens bästa ställe.

Haha .. det får räcka nu. Ska inte bombardera med videos. Men gud som jag älskar det stället. Får gåshud av att se dessa klipp.

Det har blivit en pluggdag. Egentligen var planerna för dagen att jag skulle möta upp en gammal skolkompis men hon ställde tyvärr in i sista sekund. Så jag soenderade dagen med mig själv istället. Det är faktiskt skönt med ensamtid ibland också även om jag är en sjukt social varelse. Men att sitta för sig själv i sin ensamhet inne på café och plugga samtidigt som man avnjuter en utsökt caffe latte och lyssnar på människors babbel är ganska mysigt på ett sätt.

Så dagen med ett par ord får bli; fysikplugg + fika. Pluggar som ett djur just nu för att på måndag skriva min sista och slutgilltiga tenta. Och har jag tur så blir jag godkänd på den också men jag ska inte ha allt för höga förväntningar eftersom det är riktigt svårt.

Jag får inte stressa upp mig nu. Måste ta det lugnt. Jag mår inte bra när jag stressar sådär mycket. Då slutar hela jag att fungera. Både mat och sömn blir rubbad.

Mitt visum till Sydafrika ska skickas in när som helst (väntar bara på en massa papper som förhoppingsvis ska landa i min brevlåda imorgon)och sedan är iallafall ett orosmoment ur vägen.

Jag har en fråga till er alla. Funderar på att starta en ny blogg enbart om sydafrika och mina upplevelser där. Borde jag göra det? Eller ska jag skriva allt i den här bloggen jag har nu?

Tänkte ta och berätta lite mer om Sydafrika.

Jag ska ju som sagt åka ner dit den 30 november(shit , bara 22 dagar kvar nu!).

Jag har blivit accepterad en plats där som djurvårdare på ett game reserve . De har alla möjliga slags djur men jag kommer jobba på det området där de har geparder. Reservatet har alltså ett speciellt program där de rehabiliterar och vårdar skadade/sjuka geparder samt visar upp deras naturliga beteenden för allmänheten och lär folk med om geparderna. Geparden är ett hotat djur och det är mycket viktigt att vi bevarar och skyddar dem samt att vekligen försöka ta vara på varje unik individ som finns.

Jag åker alltså ner dit som en slags volontär ibörjan, får mat och husrum men ingen lön. Fast just nu skiter jag fullständigt i lönen eftersom det är en sådan sjukt rolig och otrolig upplevelse bara att få komma ner dit.

Jag ska börja stanna 3 månader till att börja med och efter det ska vi göra en utvärdering om hur allting har gått och har det fungerat bra och geparderna accepterat och börjat lita på mig (för det är det som är det viktigaste)får jag förlängt därnere och får då stanna och jobba deras kommande högsäsong (med lön!!).

Här är lite filmer och bilder därifrån. Bilderna är tagna utav en skolkompis till mig. Visst är de underbara?

Igår var det alla helgona. Det blev en kväll med många tankar/känslor som kom upp inom mig . Hade bestämt mig för att bara ta en lugn dag för att sedan bege mig bort mot kyrkogården och minneslunden för att tända ett litet ljus för min finaste Sara. Det känns rätt knäppt att det var lite mer än en månad sedan nu som jag fick beskedet om hennes bortgång. Jag har inte tänkt så mycket på henne de senaste 2 veckorna men nu igår bubblade allting upp igen.
Ville gärna inte stå bland allt annat folk och storgråta men ändå kom tårarna. Det var så himla vackert.

    Jag vet att du hade tyckt det varit vackert Sara. 

Det kändes som att nu fick jag verkligen chansen att säga "hejdå". Det var skönt på ett sätt. Jag hade gått och gruvat mig hela veckan inför alla helgona av någon konstig anledning. Känt mig låg och så. Men nu är även denna dag förbi.

 Planer för veckan som kommer:

• Möte på SCÄ

• Jobba några dagar
• Fika med en gammal vän
• Fixa med visum
• Läkarundersökning inför Sydafrika

2 inlägg in a row, I´m on fire!
Som min rubrik säger, sista oktober idag. Oktober har bara rusat iväg och jag har liksom knappt hunnit tänka alls. Månaden började med att jag fyllde år och har sedan kantrats av mycket små saker. Statistjobb här och där, arbetsintervjuer hit och dit, många koppar kaffe(vid varje arbetsintervju), varit med i en forskningsstudie, haft kemitenta i skolan och besök på scä. Ja månaden har varit riktigt händelserik men det har samtidigt inte hänt något speciellt.

Träffat en helt otroligt underbar läkare på scä och kanske kanske har han lyckats nå fram till mig och få mig att ändra mina tankar och åsikter angående vidare behandling hos dem. Jag är fortfarande skeptisk eftersom jag hört massa skit därifrån plus att jag känner lite "vad har de att erbjuda mig som jag inte redan kan/vet. Men jag ska iallafall gå på deras så kallade basinformationsmöten de kommande veckorna och få höra lite mer... sedan får vi se.

Oh en sista sak till alla fina. Rosabandetgalan på tv ikväll. Missa förfasen inte. Jobbet de gör är så sjukt viktigt och ämnet bröstcancer berör mig väldigt djupt då en gammal klasskompis dog utav det tidigare iår.
Stötta rosa bandet och se galan ikväll!

PUSS

Det har varit ganska dött här inne en allt för längre tid så jag blir inte förvånad om alla läsare försvunnit.

Har planer på G och ni kan säkert ana en hel del saker utav mitt föregående inlägg. Yes, jag ska resa iväg till Sydafrika för att jobba med mina älskade geparder(och jag kan fortfarande inte fatta att det är sant!).
Jag har liksom drömt om detta i hela mitt liv. Alla stora kattdjur står mig extra varmt om hjärtat utav någon anledning.

Så den 30 november lämnar jag landet för en tid framöver. Kan ärligt talat säga att det är skönt att bara få lämna allt bakom sig sådär. Lämna livet här hemma för ett tag. Vissa kanske skulle tveka men inte jag för ärligt talat vad har jag att förlora? Vad har jag här hemma? Det är ju inte så att jag ger upp någonting här hemma.

Så kommande månaden nu (shit det är bara en månad kvar) kommer gå åt till att fixa och dona med praktiska saker så som visum, köpa allt som ska köpas, fixa med läkarintyg och gå igenom diverse undersökningar.

Minns hur jag efter min hemkomst från Namibia 2009 satt där på flyget hem med gråten i halsen och bara lovade mig själv att jag en dag skulle få återvända ner till Afrika någon gång i mitt liv. Mitt öde ligger där nere helt enkelt. Jag är så kär i den kontinenten att en återvändo dit ner var ett måste.

Och även fast folk inte tror på mig så kommer jag köra ändå för jag tror på MIG SJÄLV och det är det viktigaste. Orkar inte ödsla tid på alla negativa personer omkring mig som tvivlar på mig. Vill inte ge dem för mycket makt och utrymme. De ska INTE få förstöra den här resan för mig.

    2009 nere i Namibia där jag träffade geparden Simera som fick mig att börja älska geparder mer än någonsin.

Har bara inte orkat skriva . Har bara inte orkat bry mig . Speciellt de första veckorna efter Saras bortgång.
Men nu mår jag bättre igen. Orsaken? Det håller jag för mig själv ett litet tag till. Tills dess får ni massa bilder som kanske kan avsläja lite..

                 

Jag  känner att jag måste pausa med allting just nu . Pausa med bloggandet, facebook och diverse sociala medier över en period. Det är omöjligt för mig att kunna må bättre och bli frisk annars. Omedvetet så har jag märkt att jag påverkas av allting som skrivs/pratas om på internet och det får mig att hålla fast i allt det sjuka fast jag egentligen inte vill det. Det blir omöjligt att bryta vanor.

Efter flera jobbiga ångestattacker inatt bestämde jag mig. Att just nu sätter jag stopp för en period och testar detta. Kanske kommer allting bli bättre om jag håller mig ifrån internet just nu?

Ska dessutom till scä på bedömningssamtal den här veckan och ärligt talat känns det skit just nu. Känner att min lust och motivation för deras hjälp helt runnit ut ur sanden. Men kanske kommer den tillbaka igen när jag väl varit där?

Kommer kanske kika in då och då men inte skriva på ett tag.

Take care!