Guu vad jag är tråkig. Förlåt folket!

Har haft påsklov och nu är skolan igång igen. Det är bara ca 1½ månad kvar tills studenten nu. Känns så sjukt konstigt, men samtidigt så kul och efterlängtat. Gissa om jag kommer vara glad den dagen? Gladare student kommer ingen kunna hitta. Det är ta mig tusan dags för mig nu. Dags att gå vidare. Efter ett extraår i skolan börjar jag tröttna lite. Jag vill gå vidare med någonting nytt. På fredag har vi möttpåtagning. Känner hur pirret i kroppen börjar komma.

Hela tiden fram tills studenten nu kommer gå så himla snabbt känner jag. Och det är massa roliga saker som händer de kommande veckorna. Massa saker i skolan, studiebesök hit och dit och massa saker på det privata planet. Fikadejter med olika folk och annat skoj. Och ibörjan av juni, innan min student, ska jag ner till Göteborg igen för att hälsa på samtliga människor på Universeum    och fira min kusin som också tar sin student då. Som sagt, en rolig tid väntar.

Orolig inför mando dock. Känner på mig att de kommer höra av sig inom en ganska snar framtid och ush jag mår illa bara av att tänka på det. Var så himla längesedan jag var i kontakt med dem nu. Det känns bara som en jobbig börda att vara där. Behöver det inte alls. Har stått på mina stadiga ben, nästan helt ensam sedan januari och det funkar. Men jag får väl iallafall ringa min behandlare och snacka ut eller något. Tror faktiskt han kommer bli rätt ledsen på mig om jag bara skulle strunta i honom sådär.

Puss på er!