Oh how I hate those nightmares.  Var rätt nere när jag gick och la mig inatt och med tusen olika tankar som snurrade i huvudet la jag mig för att lyssna på en podcast runt 1 på natten. Skulle upp vid 7 så hade lite halvt panik över att inte hinna få någon sömn alls inatt. Låg och lyssnade på podcasten och istället för att lyckas somna (måste ha lite ljud omkring mig för att kunna somna) slutade allt med att jag lyssnade klart på podcasten istället och klockan blev 2. PANIK. Kommer vara på zoombiestadiet imorgon(idag asså).

Somnade på något sätt men natten innehöll en massa jobbiga mardrömmar. De flesta involverade Jonas på olika sätt. Jonas som satt och kysste en främmande tjej på en barnbänk i närheten av mitt jobb. Jonas som satt och grät i ett mörkt rum och värst av allt, Jonas som föll ner från ett brant stup och dog. I drömmen så var vi uppe på ett högt berg vid ett brant stup och jag "råkar" knuffa till Jonas så han tappar fotfästet och ralmar ut för stupet. Jag tar tag i hans hand och försöker dra upp honom men bådas händer är svettiga och vi glider. Tillslut måste jag släppa honom och han faller ner mot sin död. FAN!  Tänk er typ Titanic-scenen när dom kommit ut från båten och Rose inser att Jack inte kommer klara sig så hon släpper ner honom i vattnet.

Grät grät och grät så jag skakade när jag vaknade upp runt 06 på morgonen, alldeles dyblöt och kallsvettig längst hela ryggen. Hatar drömmar som dessa. Hatar att vakna upp gråtandes med en sån stor smärta i bröstkorgen.


Har jobbat idag och försökt leva så normalt som möjligt trots tårarna under ögonlocken. Är jag patetisk som säger att jag känner mig ensam? För det gör jag. Så fruktansvärt ensam! Har börjat få kontakt med folk på jobbet vilket känns bra men still, det är bara ytliga kontakter som jag inte tror jag kommer träffa någonting utanför jobbet.

  Gullat med en sådan här liten skrutt idag och det var väl egentligen det enda bra med dagen. Annars har jag väl mest... gråtit.

  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte använt denna plattform på länge. Har väl typ inte orkat skriva, även om jag hade varit i stort behov utav det. Blir jävligt ledsen när jag läser mina tidigare inlägg, jämför med nu och inser att "nä det har fan inte hänt så mycket i mitt liv...

Nu är det sista veckan i skolan för mig, och jag kan ju verkligen säga att tiden har gått sjukt snabbt egentligen. Den 21a augusti 2016 startade utbildningen och jag tänkte då att "men guud det är ju hur lång tid som helst kvar tills juni 2017" men n...

Asså OMG vad längesedan jag bloggade. Sjuhelsike längesedan, haha. Typ sisådär ett halvår. Det händer på något sätt så mycket saker i mitt liv, rätt mycket kaotiska saker just nu. Mycket motgångar kan man säga. Ibland stannar man upp och tänker "hur ...

Hehe, hejsan svejsan. Såg igår att jag la ut mitt senaste inlägg den 3e december vilket ju var ett bra tag sedan. Jag överdriver inte när jag säger att det har varit galet mycket i skolan för mig nu innan lovet. Vi har haft många scenredovisningar , ...

Har ju alltid sagt det, att jag är en enorm känslomänniska. Många har irriterat sig och stört sig på detta. Som att det inte är okej att få visa sina känslor öppet. Här i vårat samhälle i Sverige ska man helst försöka hålla allting inom sig, inte öpp...