Svar på en fråga:

Hur funkar det när man är hemma, eller borta? Tar man med mandometern då eller? Eller är det meningen att man ska äta utan den på permissionerna?

Svar:

I början av behandlingen hänger mandometern med överallt, hemma som borta, vart man än är. Man använder den för att "lära sig" hur mycket mat man ska ta för att det ska bli en "normalportion" samt för att lära sig äta under en "normal" hastighet. Så den är mycket som ett slags hjälpverktyg i början då det är väldigt vanligt att man när man är sjuk i en ätstörning tappar uppfattningen om vad som är normalt. Det är minst lika viktigt att äta på den när man är hemma som när man är på kliniken så att man får i sig rätt mängd mat.

Så småningom i behandligen när man känner sig redo och mogen för det och kan ta tillräckligt stora portioner själv plockas mandometern bort. Men först måste man göra tester, så kallade w-base där man lägger upp så mycket mat man tror är det normala(utan att se procentaltalet, som man i normala fall brukar se. Det står alltid i % och man lägger upp tills man är uppe i 100&%)och sedan efterråt får man ett resultat på hur mycket man faktiskt la upp på tallriken. Lyckas man lägga upp normalportion (ca 280g mat) vid flera tillfällen får man sedan slippa mandometern. 

Är verkligen otroligt dålig på att förklara men hoppas folk fattar någonting ändå. Sabine har förklarat alltsammans väldigt bra i sin blogg. Kolla in hennes inlägg "working base"  theonlysabine.blogg.se/2010/june/

   The one and only - mandometer!

Ett tag sedan jag skrev nu märker jag.. Det händer så mycket annat i mitt liv just nu så då har jag en förmåga att glömma bort bloggen, heeh. Blir mest så att jag skriver när jag är nedstämd så att jag inte har skrivit på ett tag är isåfall bara ett gott tecken, tycker ni inte?

Jag har iallafall (som jag kanske berättat) blivit utskriven ifrån heldygnsvården och går nu i dagvård vilket innebär att man är på mando i veckodagarna från 8-16. Känns najs, skönt att få komma hem på kvällar och helger. Har fått en ny behandlare som jag älskar över allt annat, han är en sån sjukt härlig människa och jag kan skratta mig lycklig som fått just honom- som jag alltid önskat mig. Vi passar varandra som handen i handsken och jag har fått så mycket ny motivation och kämparglöd tack vare honom. Att en enda människa kan göra så mycket för en trodde jag inte. 

Jag sköter mig numera så bra också att han har sagt till mig att jag inte behöver vara på mando varenda dag nu längre utan det kanske räcker med att jag är där 3 dagar i veckan istället för 5. Nästa vecka ser ut som följande: 

Måndag: Mando

Tisdag: Ledig   

Onsdag: Halvdag på mando, efter lunch ska jag och min behandlare åka ut och hitta på någonting

Torsdag och Fredag får jag ledigt.  Känns som en bra vecka trots allt. Fortsätter jag i rätt riktning blir det mer frihet - ME LIKE. 

Idag var jag där tills efter lunch då jag åkte ut med Sabine, en annan tjej som också går där och fikade inne i stan.Världens urgulligaste tjej som man kan sitta och prata med i evigheter. Hade en toppen eftermiddag. Mysigt men också en utmaning för mig som aldrig brukar fika. Åt visserligen en pyttekaka  men det var fortfarande en kaka. Och det är poäng till mig. Dessutom var det så skönt att komma ut och få känna sig som en normal människa. Och Sabine kändes som ett skönt stöd dessutom. Puss på henne   .

KÄÄÄÄRLEK !