Det har varit en mysig dag idag och jag har för första dagen sedan jag kom hem från Sydafrika åkt kommunalt igen haha. Hade nästan glömt hur det kändes att sitta på tåget. Har varit hemma på besök hos underbaraste Emma i hennes mysiga lilla lägenhet i Vällingby. Hon är allt bra den där tjejen och trots att vi bara haft kontakt med varandra i drygt en månad så känner jag hur himla mycket jag tycker om henne. Och jag hoppas och ber på mina bara knän att den här vänskapen ska få hålla. För hur trist det låter så har jag förlorat riktigt många kontakter under det gångna året och jag vill inte förlora ännu en.
Vi hade som sagt en mysig film-dag hemma hos henne, åt pepparkakor och dravk kaffe/te. Känner mig så bekväm i hennes sällskap och det är så mycket med den där underbara tjejen som jag känner igen med mig själv. Och idag när vi umgicks ingås jag hur mycket jag faktiskt hade saknat henne nere i Sydafrika.
Jag provade ringa scä igår men de har tydligen inte öppet förns nästa vecka så jag får prova igen då. Jag är otålig och vill att hjälpen ska komma NU liksom. Orkar inte vänta mer av min dyrbara tid. Men bättre måste det ju bli!
Ledsen om jag värkat så deppd men jag är inte helt glad just nu. Och en stor del i det hela har att göra med att jag känner mig ledsen och besviken över min resa. Det var mycket som gick fel därborta och många som betedde sig illa. Jag hade förväntat mig mycket mer utav resan och vi kan ju säga att det absolut inte blev som jag hade förväntat mig. Och nu känns det som att alla i min närhet är besvikna på mig. Främst mina föräldrar men även andra släktingar. Som att de ser mig som en svag förlorare.
Nu väntar fredagsmiddagen ....
emma
4 januari 2013 18:50
min fina vän! vad rörd jag blev och blev rörd utav ditt fina brev som du hade skrivit. det är helt sjukt att man kan få så fin kontakt bara genom att ses så få gånger som vi ändå har gjort. är så lycklig när jag får mysa med dig och prata om allt möjligt. jag inser på ett sätt att vi är så sjukt lika du och jag, vilket känns rätt skönt liksom. jag önskar så att det hade känts bättre för mig så jag skulle slippa att kanske flytta hem igen. men vänskapen ska då inte få förstöras bara för det. det går faktiskt att hälsa på varandra, prata i telefon och allt möjligt :) älskar dig flickan, du och jag <3
http://tankarnatarmig.blogg.se
Sofie
4 januari 2013 20:37
Du har så himla rätt! Klart det inte spelar någon roll vart i världen man bor. Är man en riktig vän så ska det inte spela någon som helst roll. Och jag kommer mer än gärna och hälsar på i lilla Eksjö om du nu bestämmer dig för att flytta tillbaka dit. Tvärtom låter det faktiskt sjukt mysigt där, me gusta mucho :) .
En utav mina närmsta vänner bodde liksom uppe i Sundsvall men vi fick det att funka ändå.. Ja tills hon dog :( . Sedan så har jag en annan jättebra vän som bor nere i Mjölby och en i Amsterdam. Och sa som du säger, telefonen finns , skype finns.
Hoppas du bär ditt smycke med stolthet :D
puss och kram!
sara.olsson@live.se
4 januari 2013 19:43
SCÄ har inte alls stängt. Konstigt om de säger det. Jag var där tidigare idag och även förra veckan.. I vilket fall hoppas jag att du får träffa en bra läkare/behandlare som du vågar lita på och som kan stötta dig. Du är en så himla fin tjej och jag önskar så innerligt att du får bli både frisk och fri från ätstörningarna! Stor kram!
Sofie
4 januari 2013 20:32
Oj vad lustigt :S .. de på telefonen sa så till mig iallafall.
Anyway, tack för ditt stöd söta tjejen!
Hoppas allting rullar på bra för dig. Stor kram!
Tisa
4 januari 2013 21:37
Vad underbart att du verkar ha hittat en sådan fin vän!
Bra att du känner dig laddad för en riktig fight med ätstörningen.
Tappa inte den glöden!
Allt blir inte som man tänkt sig. Men man får i alla fall erfarenheter. Tråkigt dock, att du kände dig illa behandlad därborta. Fast det kommer nya resor, nya upplevelser. Det är inte försent. Du är absolut ingen förlorare! Du trivdes inte, varför vara kvar?
Jag vet inte om du minns mig? (stars in heaven)
Jag kommenterar inte alls särskilt ofta. Men du ska veta att jag fortfarande läser din blogg och hejar på dig!
Stor kram
http://apeaceofmee.blogg.se
Sofie
5 januari 2013 10:35
Klart jag kommer ihåg dig. Fick ett stort leende på läpparna när jag såg ditt namn.
Vad kul att du fortfarande hänger kvar. Jag läser din blogg också titt som tätt men är så sjukt dålig på det där med kommentarer...
Lycka till och ta hand om dig.
Kramar!