Huuujedamig så svårt det var att gå upp imorse. Hade ställt klockan på 8 eftersom jag ändå inte jobbar idag eller något sånt. Hade dock bestämt tid för morgonpromenad med min kattkompis klockan 9.00 imorse. Somnade om tills klockan var 08.45 och fick plötsligt väldigt brottom att ta mig ur sängen, på med kläderna och få i mig lite mat.

Känner mig lite halvrisig och febrig nu igen efter gårdagens träningspass samt har träningsvärken från helveter i axlar och armar, haha. Mina klena armar fick verkligen ta i igår.

Idag ska jag dra iväg och handla en liten present till Jonas och sedan möta upp mamma inne i stan för att gå och se Helena Bergströms nya film "Underbar jävla jul" tror jag den heter. Tänker mig att den påminner lite om Tomten är far till alla barnen, vilken jag älskar så har stora förhoppningar på den nya filmen.

  

Måndag idag och jag är hyffsat peppad på livet. Min helg blev inte direkt som planerat vilket ledde till en hel del ångest och lite tårar på det. Som många kanske vet har jag problem med när saker och ting ändras. När planer ändras. Det är så löjligt egentligen, att jag inte kan bara acceptera och gå vidare när mina planer inte blir som planerade. Jag har ett sånt sjukt kontrollbehov, ush.
Försökte bota min ångest genom att hänga med min nyfunna vän och hennes tre nakenkatter som jag bara avgudar. Djur kan verkligen ge en så mycket. Vill aldrig vara utan djur.

Har en ganska lugn vecka jobbmässigt. Kör bara lördag + söndag vilket innebär fyra dagar ledigt, och jul imellan. Super. Varit hemma och chillat idag. Skickat en massa cv:n till olika produktionsbolag och frågat om anställning/praktik. Jag vet med mig att jag kan vara en jobbig djävul ibland som jag mailar på men bättre det än att inte höra av sig alls, det är iallafall min åsikt.

På eftermiddagen mötte jag upp Jonas och hans kompis Tomi för att träna på 24seven fitness. Jag och Jonas har ju det lite skakigt och struligt just nu så vi försöker att inte ses lika mycket nu och distansera oss lite från varandra. Jag menar i höstas spenderade vi 5-6dagar i veckan med varandra. Kanske lite mycket? Så vi försöker ses lite mer sällan och undvika att sova över hos varandra. Trodde även träningen skulle trigga igång mig lite. Att se honom träna menar jag. Kan ibland tycka det känns svårt att se folk i min närhet träna då jag tänker så mycket ätstörningsmässigt omkring träning. Får för mig att alla som tränar mer än 2 ggr/vecka har en pågående potentiell ätstörning. Hursom gick det bra. Åkte sedan hem till Jonas för att käka tillsammans.  Var rädd att stämningen skulle dö och det skulle bli sådär svalt men jag har faktiskt haft en riktigt mysig kväll hos honom med god mat, film och massa skratt och kramar. Kände för första gången på flera veckor idag att vi faktiskt har kemi kvar mellan oss.  Kände närhet mellan oss för första gången på länge. Det har bara varit (och är fortfarande) lite jobbigt med vissa saker. Men vi båda vill jobba på dessa saker.  Och allt detta får mig att inse att jag verkligen älskar honom och jag vill inte förlora honom. Han är inte bara min pojkvän utan även min bästa vän och vi har ett sånt stark grundband mellan varandra som vi båda innerst inne vill värna om.

Så med en bra kväll lägger jag mig inatt med ett leende på läpparna.