Hörrni, att ständigt försöka ha fullt upp om dagarna och försöka sysselsätta sig varje liten minut på dygnet för att försöka tänka på allt det jobbiga , kan ibland bli lite för mycket.  Jag jobbar så långa dagar på jobbet just nu och egentligen räcker bara det för att få mig att bli sådär supertrött och däckad. Har seriöst aldrig jobbat så här mycket, såhär många timmar förut. Sedan efter jobbet tränar jag oftast ett pass, antingen på gymmet eller ett gymnastikpass. Detta är ju såklart helt mitt val. Hade inte behövt träna egentligen men då det tar bort fokus och får mig att rensa huvudet är det så pass skönt. Sen så tränar jag ju för att bli starkare (på gymmet) och för att bli mer tekniskt duktig och utvecklas inom gymnastiken. Just nu är prio ett att klara av att göra en handvolt.

Jag åker hemifrån strax innan 7 på morgonen och kommer hem ca 22.40 Är med andra ord ALDRIG hemma. När jag kommer hem slänger jag mig i duschen, äter något snabbt och hinner kanske in på datorn någon timme för att blogga, se på youtube-videos för att sedan försöka sova. Har så svårt att sova när jag kommer hem sådär sent. Det tar ju minst 1½ timme för mig att varva ner och jag somnar runt 00.30-01.00 på nätterna. Kliver upp 06.00 så jag vet inte vart sömnen tar vägen direkt. Min kropp iallafall, tycker inte om detta levnadssätt och protesterar genom att dra på sig olika symtom som halsont, huvudvärk, värk i kroppen och feber. Så idag gick jag hem från jobbet med feber. Great. 


Statusen ang. Jonas då. Ja vart fan ska jag börja? Saknar honom fortfarande, som fan. Men samtidigt kan jag just nu inte ha kontakt med honom då det gör för ont. Jag kan fortfarande inte acceptera (eller okej acceptera kan jag, men tycket fortfarande hans val är helt crazy) det här med den lilla flikcan i teatergruppen och hur han bara kunde "glömma" mig. Jag har lärt mig att värdera mig själv högt och tycker därför att om han gör detta (förlåt) idiotiska val så är han inte värd att få vara med mig. Samtidigt saknar jag att bara vara med honom, ha kul ihop, skratta ihop, umgås(oavsett om det är pojk/flickvän , själsfränder eller bara vänner). 

Låtar får mig fortfarande att bryta ihop i tårar. Jag är ju så patetisk men låtar har och kommer alltid påverka mig starkt. Vet inte varför men musik går helt enkelt rakt in i hjärtat på mig.  Och visst, kan ju ta låtval efter hur jag vill känna mig och må men det är ändå väldigt skönt att lyssna på "vackra låtar" då man är ledsen. Skönt att kunna få gråta och släppa ut alla sina tårar till dessa låtar. Har ju som jag skrev förut svårt just nu att få ut mina tårar och känslor när jag är omkring folk. Därför gråter jag för mig själv när jag lyssnar på musik. Just nu är det dessa låtar som går på repeat. 

Sarah Dawn Finer    Älskar denna kvinna. Så underbart otroligt fantastisk. 3 underbara låtar av henne. 

Sedan denna fina låt som sätter så mycket ord för allt jag känner just nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte använt denna plattform på länge. Har väl typ inte orkat skriva, även om jag hade varit i stort behov utav det. Blir jävligt ledsen när jag läser mina tidigare inlägg, jämför med nu och inser att "nä det har fan inte hänt så mycket i mitt liv...

Nu är det sista veckan i skolan för mig, och jag kan ju verkligen säga att tiden har gått sjukt snabbt egentligen. Den 21a augusti 2016 startade utbildningen och jag tänkte då att "men guud det är ju hur lång tid som helst kvar tills juni 2017" men n...

Asså OMG vad längesedan jag bloggade. Sjuhelsike längesedan, haha. Typ sisådär ett halvår. Det händer på något sätt så mycket saker i mitt liv, rätt mycket kaotiska saker just nu. Mycket motgångar kan man säga. Ibland stannar man upp och tänker "hur ...

Hehe, hejsan svejsan. Såg igår att jag la ut mitt senaste inlägg den 3e december vilket ju var ett bra tag sedan. Jag överdriver inte när jag säger att det har varit galet mycket i skolan för mig nu innan lovet. Vi har haft många scenredovisningar , ...

Har ju alltid sagt det, att jag är en enorm känslomänniska. Många har irriterat sig och stört sig på detta. Som att det inte är okej att få visa sina känslor öppet. Här i vårat samhälle i Sverige ska man helst försöka hålla allting inom sig, inte öpp...