Hur bra är ni läsare på att ta motgångar?
Jag är dåligt, verkligen riktigt dålig på att ta motgångar. När saker går dåligt för mig eller inte blir som jag tänkt mig känns det ibland om att jorden ska gå under.

Först har vi prestationsmotgångar. När du inte gjort tillräckligt bra ifrån dig på ett prov eller inte klarat sista frågan på en inlämningsuppgift. Sådant hatar jag och klankar ner väldigt mycket på mig själv om det inte gick/går så bra som jag från början hade tänkt mig.

Sedan har vi motgångar som vi inte kan påverka. Om man ska träffa en kompis och han/hon blir sjuk och måste ställa in, eller om man får nej på ett jobb man sökt.

En sådan "liten" motgång kan förstöra allt för mig. Kalla mig känslig men så är det.
Idag tex. Jag skulle egentligen gått på en tv-inspelning men av någon anledning ställdes det in och mina planer för dagen ändrades. Vissa kanske bara skulle rycka på axlarna och så var det inte mer med den saken, men för mig förstör det hela dagen. Jag fick sådan panik över att mina planer hade "förstörts" så jag blev enormt ledsen och gick och la mig i sängen och sov resten utav dagen istället. Orkade inte komma på "nya" planer för dagen så allting kändes plötsligt så meningslöst, därav att jag sov.

VARFÖR är jag såhär? När jag läser allting nu så känner jag mig som en idiot. Men jag har svårt med när mina planer ändras. Jättesvårt. Det måste vara fler som är som jag?!