Tårarna rinner. Jag känner mig så missförstådd och ensam. Jag finns inte. Det är ingen som ser mig eller mina behov. Ingen som lyssnar när jag ligger här och skriker. Ingen som hör mina ord eller ser tårarna som rinner ner för mitt ansikte. Jag försöker så gott jag kan,men får ingen uppkattning eller ens höra en endaste liten positiv kommentar. Bara det skulle göra så mycket. Att få höra "bra gjort Sofie" skulle förändra så mycket.

För det är inte skitenkelt för mig heller. Jag kanske inte visar det lika tydligt som alla andra. Jag kanske inte är den som lägger mig ner och skriker utav ångest eller som inte äter upp min mat men jag kan må dåligt ändå.

Vill inte ha rullstolen mer. Fan vad det suger. Men jag har verkligen gjort allt jag kan nu så jag hoppas de tar bort den om MAX två veckor. Det är det dom sa till mig iallafall.
Vill inte behöva ha öppen toalett längre.

Nu ska jag .... försöka liva upp stämningen här och sätta på singstar. Bye!

 

angelica

19 februari 2012 18:44

Finaste bästis, jag ser dig alltid. <3
Du är så duktig hjärtat. De ser det också. säg till dom att du vill att de säger det. För alla vill ju inte att man ska säga att man varit duktig då man ätit upp. Säg det till dom så kommer du få den uppskattning du vill. <3

http://www.anorexijag.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte använt denna plattform på länge. Har väl typ inte orkat skriva, även om jag hade varit i stort behov utav det. Blir jävligt ledsen när jag läser mina tidigare inlägg, jämför med nu och inser att "nä det har fan inte hänt så mycket i mitt liv...

Nu är det sista veckan i skolan för mig, och jag kan ju verkligen säga att tiden har gått sjukt snabbt egentligen. Den 21a augusti 2016 startade utbildningen och jag tänkte då att "men guud det är ju hur lång tid som helst kvar tills juni 2017" men n...

Asså OMG vad längesedan jag bloggade. Sjuhelsike längesedan, haha. Typ sisådär ett halvår. Det händer på något sätt så mycket saker i mitt liv, rätt mycket kaotiska saker just nu. Mycket motgångar kan man säga. Ibland stannar man upp och tänker "hur ...

Hehe, hejsan svejsan. Såg igår att jag la ut mitt senaste inlägg den 3e december vilket ju var ett bra tag sedan. Jag överdriver inte när jag säger att det har varit galet mycket i skolan för mig nu innan lovet. Vi har haft många scenredovisningar , ...

Har ju alltid sagt det, att jag är en enorm känslomänniska. Många har irriterat sig och stört sig på detta. Som att det inte är okej att få visa sina känslor öppet. Här i vårat samhälle i Sverige ska man helst försöka hålla allting inom sig, inte öpp...