Du tittar dig själv i spegeln och blir rädd för det du möter. Personen som stirrar tillbaks på dig bokstavligt talat skrämmer ihjäl dig. Du känner avsmak och äckel. Du vill bara krossa spegeln och slå sönder den.
Känner du igen dig?

Imorse var första gången på länge som jag verkligen såg på mig själv i spegeln. Och jag har nog själv inte fattat eller insett hur förjävla äcklig jag ser ut. Som en jävla benget. Ett spöke, skellett. Som en vithaj. Jag blev riktigt rädd. Tårarna sprutade och jag ville helst av allt bara lägga mig ner och dö eller försvinna bort. Det var längesedan jag såg mig själv så här mager som jag är nu. Jag vill inte se ut så här längre.

Så trött på att folk stirrar och ger en blickar då man är ute på stan. Som att jag är någon apa på cirkus. Men det har gått så himla snabbt allting. Bara för 1½ månad sedan började jag se fin ut igen. Började få tillbaka lite kinder i ansiktet, lite mer kött på kroppen. Jag trodde aldrig jag skulle få tillbaka det där riktigt utmärglade utseendet igen. Trodde nästan det var omöjligt att komma ner dit igen men tydligen krävdes det inte mycket så var jag där nere igen. Men nu finns det ingen back-up längre, ingen som hjälper mig att komma igång så nu får jag kickstarta allting själv på egen hand istället. Få upp mitt fysiska status igen , komma tillbaks i mina bra vanor.
Dessutom att jag började äta tabletter för några veckor sedan har bara gjort saken ännu värre då de fått mig att må extremt illa och helt tappa aptiten så maten har inte smakat alls.

Nu väntar jag ju visserligen på svar ifrån SCÄ och ett läkarbesök dit och jag är fan livrädd att de ska höra av sig snart för jag vill inte att de ska få se mig i detta skede som det är just nu. De skulle fan suga in mig på direkten om de såg mig just nu. Så bäst för min skull att jag lyckats "jobba upp mig lite" innan dess. Jag ser rent ut sagt döende ut insåg jag nu ikväll.

Så som sagt. Imorgon ska jag göra upp ett matschema för mig själv. Starta med lite och öka på succesivt. Regelbundna men små måltider. Ska påbörja min egna behandling på hemmaplan nu och visa alla ätstörningsställen att man KAN ta sig upp på egen hand. Jag är inte rädd för viktuppgången nu heller - jag vill upp i vikt. Och det kanske är tur ATT jag varit så mycket på mando för som de sa till mig har jag ju "alla redskap" jag behöver, nu ska jag bara använda mig utav dem. Wish me good luck.

Förlåt om jag sagt nej/skjutit upp att träffas med folk. Sanningen har varit att jag varit rädd. Rädd för att mitt magra utseende skulle skrämma iväg varenda kotte jag träffade nu. Älskar er alla och vill umgås med er, men vill inte att ni ska äcklas av mig bara.

  Var såhär söt bara ganska nydligen och nu... -->   FUCK

 

Eveliina

8 maj 2012 16:04

Bra att du vill kämpa! Jag tror på dig, du klarar det! Kram!

http://cupcakedream.bloggplatsen.se/

 

Fia

8 maj 2012 17:27

Men lilla vännen, hjärtat! Det är inte lätt
Man varit med om det du varit med om att ta sig upp igen det var så jag hamnade på Mando ... Men det bästa med dig är att du ser det, du kämpar och jag tänker på dig och hoppas du orkar kämpa vidare, hejar på dig! Puss<3

http://www.fiamiia.blogg.se

 

m

8 maj 2012 18:45

Du är en ung och vacker tjej, ta vara på det! Varför låter du dina tankar plåga dig? Du har ju haft dom förut och vet att de endast vill negativt med din kropp. Tacka istället för tanken och gör tvärtom, ät kvinna! Jag lovar dig att genom att börja äta normalt igen kommer du att gå från botten till toppen! Du kan bli frisk fortare än du tror, den dagen du vågar släppa sjukdomen bakom dig! Du bestämmer själv när, jag tror du klarar det nu! Och sluta säg att du är ful, du är varken ful nu eller om du skulle väga dubbelt så mycket! Jag lovar dig att hur många människor som helst på det här jordklotet skulle vilja ha ditt utseende (så länge du går upp till normal vikt).
Var inte rädd för att träffa folk, sluta säg så! Du är inte misslyckad, du är inte ful, tvärtom. Alla har sina problem i livet, det här är ditt. Men du kommer bli frisk och när du väl är det kommer du vara starkare än någonsin. Att uppleva något sådant här gör dig bara starkare som person. Det bästa som finns när man mår dåligt och inte ”vågar” saker, är att göra det ändå. Gå emot dina rädslor! Då blir du frisk! Jag hade en period när jag inte ens vågade gå in i en affär, jag vågade inte gå utanför ytterdörren för allt kändes overkligt. Fråga mig inte varför! Men vet du, jag gjorde det ändå, hur obehagligt det än var. Jag tackade bara för mina tankar om allt och idag mår jag bra! Det kommer du också göra, fortare än du tror :) kram tjejen, du är SNYGG! kom ihåg det!

 

Linnea

8 maj 2012 20:44

SANTSANTSANT, börja gråta när jag läste det. Jag vågar inte heller gå ut, rädd för blickar. Klär mig i stora kläder för att ingen ska se vilket benrangel som gömmer sig under. Ändå fortsätter man neråt, omedvetet.....

http://linneaelisabet.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte använt denna plattform på länge. Har väl typ inte orkat skriva, även om jag hade varit i stort behov utav det. Blir jävligt ledsen när jag läser mina tidigare inlägg, jämför med nu och inser att "nä det har fan inte hänt så mycket i mitt liv...

Nu är det sista veckan i skolan för mig, och jag kan ju verkligen säga att tiden har gått sjukt snabbt egentligen. Den 21a augusti 2016 startade utbildningen och jag tänkte då att "men guud det är ju hur lång tid som helst kvar tills juni 2017" men n...

Asså OMG vad längesedan jag bloggade. Sjuhelsike längesedan, haha. Typ sisådär ett halvår. Det händer på något sätt så mycket saker i mitt liv, rätt mycket kaotiska saker just nu. Mycket motgångar kan man säga. Ibland stannar man upp och tänker "hur ...

Hehe, hejsan svejsan. Såg igår att jag la ut mitt senaste inlägg den 3e december vilket ju var ett bra tag sedan. Jag överdriver inte när jag säger att det har varit galet mycket i skolan för mig nu innan lovet. Vi har haft många scenredovisningar , ...

Har ju alltid sagt det, att jag är en enorm känslomänniska. Många har irriterat sig och stört sig på detta. Som att det inte är okej att få visa sina känslor öppet. Här i vårat samhälle i Sverige ska man helst försöka hålla allting inom sig, inte öpp...