Jag ska inte klaga på dagen. Har haft en bättre dag än på länge. Visserligen började det kanske inte toppen men slutade ändå bra. Jag har spenderat eftermiddagen/kvällen med två gamla gymnasievänner. Två helt underbara personer. När jag är med dem kan jag ha som en fristad och lämna problemen bakom mig för en stund. Jag blir en helt normal ungdom som alla andra. Slipper älta alla problem och bekymmer.

Det finns två sorters människor. De som gör en trött, nedstämd och tar energi, energitvjuar. Och de som gör en glad, får en att gå framåt och ger energi, energigivare.
Ni vet när man har umgåtts med en person och kommer hem helt trött och slutpumpad på energi. Så ska det inte vara. En träff med någon ska inte kännas som ett helt maratonlopp. Då är någonting galet. Man ska inte längta efter att träffen ska vara över. Mina vänner är energiGIVARE. Har fått skratta så mycket idag och även fast klockan är mycket har jag massvis med energi i kroppen.

Vi har varit och käkat på en vegatarisk resturang och avrundat det hela med en promenat i stan. Jag har inte riktigt insett hur vackert det är i Stockholm. Men jösses alltså.

Det är vid dessa ögonblick jag förstår varför jag kämpar.