Känsligt och laddat ämne för mig. Eller det är det nog förresten för alla. För....finns det någon som egentligen tycker att det är kul, trevligt att hetsäta? Tappa kontrollen helt och bara vräka i sig allt som kommer i ens väg.
Jag kom in i ett extremt dåligt mönster med hetsätningar för ungefär 4 månader sedan. Egentligen så var det nog inte så konstigt att jag började hetsäta eftersom min kropp bokstavligt talat SKREK efter föda då jag hade svultit mig själv så länge. En del utav mig skäms för att berätta detta medan en annan del vägrar att skämmas. 

Mina dagar var verkligen kaos. Åt ALLT jag kom åt.    

Jag åt tills jag inte längre kunde stå upprätt. Åt tills det fysiskt inte gick att få ner mer. Tills jag mådde riktigt illa.  Kunde helt enkelt inte sluta. Jag åt mat för 2-3 dagar under loppet utav några timmar. Jag fick sådana plågsamma magsmärtor utav all mat. Blev ofta så matt och svimfärdig så jag brukade falla ihop. Matkoma kan man verkligen snacka om. 

Och även om jag faktiskt inte ville fortsätta äta längre så kunde jag inte stoppa mig själv. Det var som att någon annan hade tagit över min hjärna. 

   


Mina föräldrar blev tillslut tvugna att låsa in all mat vi hade. Det var nästan så att de övervägde att sätta hänglås på kylskåpet. Bara för att hindra mig ifrån att äta ihjäl mig själv.
Jag började hantera ALLA mina känslor jag hade med mat. Var jag glad åt jag. Var jag ledsen åt jag. Var jag upprörd åt jag. Var jag trött åt jag. 

 

Som tur var så blev det bättre och bättre men det var några veckor som var helt fruktansvärda.

Jag vet att ni är fler där ute som varit med om liknande saker. Och vad jag vill säga till er är. SKÄMS INTE. Och jag förtstår om det är svårt att ta till sig eftersom just hetsätningar är så skambelagt. Att det inte är någonting man ska prata om. Men samtidigt är det en sån vanlig grej. Många lider utav det. Speciellt vanligt är det efter en längre period utav svält/dåligt ätande. Kroppen är smart och den vill ta igen för den näringen den inte fått tidigare. Jag önskar bara att jag hade förstått det DÅ när jag var mitt uppe i det. Att någon skulle lagt sin hand på min axel och sagt "det är okej Sofie, du SKA inte skämmas".


Och OM ni råkar hetsa/överäta snälla försök att INTE kompensera det dagen(arna) efterråt, det gör bara saken värre. Då hamnar ni bara åter igen i det där onda cirkeln igen och det blir ÄNNU svårare att ta sig ur.  Anklaga INTE er själva för mycket om det skulle hända att ni hetsade någon gång. Att begå misstag är mänskligt. Ingen kan vara perfekt. Alla får bakslag.