Sitter här ensam hemma med ett glas cola och en marabou starbar. Det får mig att tänka tillbaka på en händelse i våras. I mars rättare sagt. Jag var med på en reklamfilms inspelning för marabou sorten starbar. Jag brukar älska sådana saker men denna gång var det bara hemskt. En riktigt jobbig upplevelse.

Filminspelningen utspelade sig ombord på en buss. Jag var så fruktansvärt mager och svag vid detta tillfälle. Minns hur jag hackade tänder och frös ända in i benmärgen när jag var påväg mot inspelningsplatsen. Lager på lager med kläder. Två tjocka fleesetröjor under min dunjacka. Iallafall. Det var ganska mycket folk på plats inne i bussen och jag blev placeras ganska långt bak där jag skulle stå upp och hålla i en ledstång medan bussen körde omkring inne i stan. Tror vi filmade i fyra, kanske fem timmar non stop. Vi fick dessutom inte någon påfyllning, varken dricka eller käk ombord på inspelningsplats. Så dåligt som jag mådde. Efter två timmars stående började jag må riktigt illa. Jag började se suddigt och min kropp började skaka. Jag trodde jag skulle falla ihop mitt ibland allt folk.

Jag minns att jag sa till en tjej som stod bredvid mig som jag pratat lite med ibörjan av inspelningen och sa till henne att jag inte mådde bra. Jag var vit som ett lakan i ansiktet. Minns att hon lyckades få tag på den statistansvarige. Hon kunde tyvärr inte göra någonting just då eftersom de precis skulle påbörja en ny scen. Så jag höll ut....någon timme. Mer gick inte. Efter det kunde jag äntligen kliva ut ur bussen. Jag minns att jag gick bakom en buske och spydde. Sedan fall jag ihop utav utmattning. Det var hemskt. Dessutom skämdes jag så inför alla andra. Kände mig som en idiot.