Hola!

Jag försöker att inte skriva allt för mycket om min sjukdom just nu eftersom jag inte vill skapa någon dålig stämning här. Det finns inte heller så mycket att säga. Inga direkt stora nyheter. Jag går kvar i min nuvarande behandling och lär göra det ett tag fram in på nästa år. Och jag måste även börja inse att det faktiskt finns ett liv utanför alla behandlingar också. Det kommer att ta slut en vacker dag. Jag kommer så småning om skrivas ut och måste facea det normala oskyddande livet utanför sjukhus och behandlare som står vid ens sida. Jag måste lära mig att klara mig på egen hand. För helt ärligt, vem vill egentligen leva ett liv där man ständigt åker in och ut på sjukhus, ständigt går i behandling eller ständigt behöver uppsyn av en behandlare/läkare/psykolog. Det är inte det livet går ut på.

Jag har däremot skaffat stöd i form utav en mentor från föreningen Frisk & Fri.
www.friskfri.se .
En person att ses och prata med. Inte en som ska vara skyldig över min behandling utan mer en vän som kan stötta.  En vän som dessutom själv varit inne i sjukdomen (men som nu är frisk)och som vet hur man mår.

Träffade min mentor i eftermiddags över en fika och det var helt fantastiskt underbart!
Vi klaffade perfekt och jag tror (hoppas) att jag har funnit en ny bekantskap. Det kan låta fjantigt i vissas öron men hennes ord gick rakt in i mig och det kändes som att jag fick en riktig boost. Hennes ord betydde mycket för mig och hon sa så bra saker. Jag hoppas vi träffas fler gånger.

STORT tips till alla er (som är sjuka) därute , skaffa en mentor. Det kommer att göra mycket för en. Dock ska man helst ha en pågående behandling vid sidan om så att inte mentorn behöver ta på sig allt ansvar för ens hälsa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte använt denna plattform på länge. Har väl typ inte orkat skriva, även om jag hade varit i stort behov utav det. Blir jävligt ledsen när jag läser mina tidigare inlägg, jämför med nu och inser att "nä det har fan inte hänt så mycket i mitt liv...

Nu är det sista veckan i skolan för mig, och jag kan ju verkligen säga att tiden har gått sjukt snabbt egentligen. Den 21a augusti 2016 startade utbildningen och jag tänkte då att "men guud det är ju hur lång tid som helst kvar tills juni 2017" men n...

Asså OMG vad längesedan jag bloggade. Sjuhelsike längesedan, haha. Typ sisådär ett halvår. Det händer på något sätt så mycket saker i mitt liv, rätt mycket kaotiska saker just nu. Mycket motgångar kan man säga. Ibland stannar man upp och tänker "hur ...

Hehe, hejsan svejsan. Såg igår att jag la ut mitt senaste inlägg den 3e december vilket ju var ett bra tag sedan. Jag överdriver inte när jag säger att det har varit galet mycket i skolan för mig nu innan lovet. Vi har haft många scenredovisningar , ...

Har ju alltid sagt det, att jag är en enorm känslomänniska. Många har irriterat sig och stört sig på detta. Som att det inte är okej att få visa sina känslor öppet. Här i vårat samhälle i Sverige ska man helst försöka hålla allting inom sig, inte öpp...