Jag river bort mina naglar. Yes, ni hörde rätt. Förut så bet jag på dem men sedan fick jag tandställning så då funkade inte det längre.

River bort hela nageln så det börjar blöda och blir stora öppna sår vilket gör väldigt ont. Sedan om man råkar få någonting i såret, tex apelsinsaft när man äter apelsin eller liknande gör det så himla ont.

Problemet är att jag inte vet hur jag ska få bukt med det. Man kan ju inte precis ha på stopp och väx, eftersom jag faktiskt inte har smak i fingrarna. Tänk vad äckligt om man hade det! River på naglarna när jag är stressad eller bara uttråkad.

Just nu är i princip alla mina naglar förutom tumnageln nedrivna.

Idag är det den 10e december - och jag har varit ledig ifrån skolan. Rätt skönt faktiskt. Jag tror jag behövde det. Älskar mig skola mer än allt på jorden men ibland blir det ändå bara för mycket. Har blivit pepprad med tusentals olika uppgifter av alla lärarna i skolan, som de dessutom förväntar sig att jag ska göra klart innan jullovet - som är om ca 2½ vecka.

Ursäkta men hur i helvete tänker de? Tror de att jag är någon supermänniska som klarar allt? Svar NEJ. Nog för att jag klarar mycket men där går gränsen.

Fick ett litet nervsammanbrott igår och bokstavligt talat  började störtgråta under en utav lektionerna. Det var längesedan jag grät så mycket som jag gjorde igår. Har hållt alla känslor inom mig under en längre period. Glömt bort hur det är att  känna sig ledsen. Ignorerad alla ledsamma tankar. Men nu brast allt på en gång och jag såg ut som en ledsen liten pandabjörn där jag satt i skolbänken. Dock en liten söt panda ;).

Som tur var så såg en utav mina lärare att jag var ledsen när nästa lektion skulle börja. Och vad gör inte den underbara människan då? Jo när hon startat upp lektionen frågar hon mig om vi kan gå ut och sätta oss utanför klassrummet, tittar mig i ögonen och säger:
Hur är det Sofie? Är allt som det ska? Jag såg att du såg lite ledsen ut i klassrummet. Ville bara kolla så att det var bra med dig.

 Jag menar... kan man ha en mer underbar lärare eller vadå? Hon förvånar mig varje gång. Har aldrig haft henne förut eftersom hon är ny på skolan för i höst och hon är nog den enda utav mina lärare som inte är jobbiga just nu. Den enda som inte vet så jättemycket om min bakgrund och är sådär jobbigt beskyddande. Dessutom är hon ung och härlig att snacka med. Som en tjejkompis nästan. Haha. Nåväl. Tack vare henne kändes allt med skolan lite bättre. Hon hjälpte mig att få någon liten struktur på alla mina arbeten iallafall. Så nu vet jag vad jag ska börja jobba med.

Ska plugga på judendomen har jag bestämt mig för. Nästa vecka är det ju prov för min del och visst kan jag tycka att det känns lite taskigt. Min klass fick 3 månader ungefär på sig inför det provet, jag får väl kanske 2½ vecka. Men vad tusan, det ska funka ändå.

Har spenderat en stund inne i stan med min nya vän Louise idag. En supermysig och härlig tjej. Gillade henne redan från första sekund. Ni vet när man träffar en person och bara känner att det klickar liksom. När alltid känns helt rätt. Det är väl ungefär så jag känner med Louise. Det känns BRA att vara i hennes sällskap om vi säger så och jag hoppas hon känner snarlikt, så hon inte typ hatar mig eller något i den stilen iallafall.

Snackade om allt mellan himmel och jord. Men som tiden rann iväg. Tyckte det kändes som 10 minuter med henne och ändå hade det gått runt 90 minuter. Men tiden går ju snabbt när man har kul.

Är helt själv nu hemma i min lägenhet. Mamma och syskonen har åkt till Dalarna. Har nyss vart ute och hyrt en film så den ska jag titta på ikväll. Jag, tv;n och ett paket glass blir det ikväll. Mer judendom orkar jag inte plugga iallafall. Kommer snart förvandlas till en jude om jag läser mer.  Nä , resten får jag ta imorgon.

<3