En speciel dag just idag. Ingen runt omkring mig vet vad som hände där, för just ett år sedan. Ingen kan inse eller förstå just hur det kändes. Hur hemskt det kändes. För det gjorde det verkligen. Den 20e december 2009 är ett fruktansvärt datum. Ingen kan nog förstå hur ont det gör i hjärtat av att behöva minnas allt det som hände.Tyvärr kan jag inte glömma det heller. Minnena jag har inom mig kommer alltid finnas kvar.

Det känns lite som igår. Då jag och mamma satte oss på tåget den kalla vintermorgonen. Påväg in till flemmingsberg och huddinges sjukhus. Vi hade fått en detaljerad beskrivning av hur vi skulle ta oss fram. "Ni går rakt fram till ni ser novum-huset" hade han sagt, läkaren vi träffade bara några dagar tidigare.

Vi gick in genom portarna, åkte upp till våning 4 , och där stod vi, utanför ingången till mandometerklinkens heldygnsvård. Blev mötta av en medelålders kvinna med rött hår, Nina, som hälsade mig välkommen och erbjöd sig att visa oss runt. Vi gick igenom avdelningen och jag blev visad till mitt nya rum.Allting kändes fortfarande bara som ett enda stort skämt. Det kunde inte vara verklighet. Men det var det.

Blev senare avdroppad i en fotölj inne på avdelningen där jag blev sittandes i något som kändes som evigheter medan mamma fick prata med diverse personal på avdelningen. Sedan gick hon och lämnade mig där, alldeles ensam med mina tårar. Kände mig så bortstött. Som en liten hundvalp som matte nyss har lämnat av på dagis för första gången.

Sedan kom några veckor utav rent helvete. Men det kan jag inte skriva om nu för tårarna räcker inte till.

En sak vet jag iallafall. Jag ska aldrig mer tillbaka dit igen. Aldrig i livet.

 

Angelica

21 december 2010 22:55

Aldrig mer inlagd, håller med dig fullt ut!
det värsta stället jag varit på. AVDELNINGEN!
fyfan. aldrig in bakom lås o bom med sondslang igen! aldrig mer!

http://fluffen.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte använt denna plattform på länge. Har väl typ inte orkat skriva, även om jag hade varit i stort behov utav det. Blir jävligt ledsen när jag läser mina tidigare inlägg, jämför med nu och inser att "nä det har fan inte hänt så mycket i mitt liv...

Nu är det sista veckan i skolan för mig, och jag kan ju verkligen säga att tiden har gått sjukt snabbt egentligen. Den 21a augusti 2016 startade utbildningen och jag tänkte då att "men guud det är ju hur lång tid som helst kvar tills juni 2017" men n...

Asså OMG vad längesedan jag bloggade. Sjuhelsike längesedan, haha. Typ sisådär ett halvår. Det händer på något sätt så mycket saker i mitt liv, rätt mycket kaotiska saker just nu. Mycket motgångar kan man säga. Ibland stannar man upp och tänker "hur ...

Hehe, hejsan svejsan. Såg igår att jag la ut mitt senaste inlägg den 3e december vilket ju var ett bra tag sedan. Jag överdriver inte när jag säger att det har varit galet mycket i skolan för mig nu innan lovet. Vi har haft många scenredovisningar , ...

Har ju alltid sagt det, att jag är en enorm känslomänniska. Många har irriterat sig och stört sig på detta. Som att det inte är okej att få visa sina känslor öppet. Här i vårat samhälle i Sverige ska man helst försöka hålla allting inom sig, inte öpp...